Stefan Einhorn är professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet. Han har skrivit en mycket intressant bok som heter En dold Gud. Han berättar här om hur tanken på en dold och i princip obeskrivlig Gud, framträder i världens stora religioner. Denna Gud är skaparen och upprätthållaren av världsalltet.

 Boken är uppdelad i 5 delar; först en mer allmänt hållen inledning som handlar allmänt om Gud och religioner.

Olika gudsuppfattningar

 Einhorn konstaterar här att det inom de flesta religioner ofta ryms flera gudsuppfattningar. Man kan parallellt finna beskrivningar om Gud som en mer eller mindre passiv och opersonlig dold kraft, eller som en skapare av världsalltet, en allvetande och allsmäktig domare, en personlig följeslagare eller en gudomlig människa.

 Han anger som ett exempel ur bibeln på en dold gud bl.a Apostlagärningarna 17:23, där det sägs:

 “När jag har gått omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er.”

Monoteismens dolda Gud

Andra delen handlar om monoteismens dolda Gud. Med monoteismen menar Einhorn, judendomen, kristendomen och islam. Han berättar främst om dessa religioners mystiska yttringar.

 Inom judisk mystik, berättar Einhorn, tror man på en dold gud, som kallas En-Sof, vilket ungefär betyder “det Ändlösa”. Han ger sig främst tillkänna genom 10 utstrålningar. Den högsta utstrålningen fungerar som bibelns skapargud, vilken återfinns i bibelns första kapitel. På detta  sätt har man kunnat hålla sig kvar inom monoteismens ramar. Den lägsta av de 10 utstrålningarna kommer till uttryck i den verklighet som vi ser runt omkring oss.

 Inom kristen mystik tar Einhorn upp en del från bl.a Mäster Eckehart, som kallar den dolde guden för den Tysta Urgrunden eller Gudomen. Ur denna urgrund kommer så den treeniga guden. Den av Eckehart beskrivna Gudomen är bortom alla beskrivningar och begrepp. Det finns inga ord eller symboler, inte ens religiösa, som kan uttrycka denna verklighet. I denna urgrund upptäcker man alltings enhet; att allt är ett. I människan ryms hela universum. Eckehart menar att alla aspekter av det gudomliga finns i varje människas själ.

Einhorn tar i denna avdelning också upp tankar från andra mystiker, samt från bibeln.

 Från islam berättar Einhorn bl.a om sufismen, där man menar att Gud endast kan beskrivas med hjälp av liknelser och symboler. På detta sätt beskrivs Allah som “alltings första orsak”, “en fördold skatt”, “ljuset”, “den sanna verkligheten” etc. Det gudomliga finns överallt, och allting i universum, inkl allt  som lever, är ett med Gud som är fullkomlig.

Österländska religioner

Tredje delen handlar om de österländska religionerna, hinduismen, buddismen, daoismen samt konfucianismen.

 Hinduismen har många gudar. Fem gudabeteckningar intar en särställning: Krishna, Vishnu, Shiva, Bhagavan och Brahma. Hinduen ser de olika gudarna som försök att återberätta en verklighet som är bortom alla ord. I denna “verkliga” verklighet råder enhet och där finns följaktligen bara en enda Gud, oberoende av vilket namn denne bär. Det står i Vedaskrifterna: “Verkligheten är En. De vise nämner den med många namn.”

Buddhismen, berättar Einhorn, brukar ibland betraktas som en ateistisk religion, men ändå dyker ordet “gud” och liknande begrepp upp i flera sammanhang. Inom buddhismen finner man begreppet Nirvana, som beskriver ett tillstånd då alla band med världen är avklippta. Men Buddha ger ingen förklaring av vad Nirvana egentligen är. Det kan ibland beskrivas som “tomhet” eller “intet”, därför att vi med våra begränsade intellekt inte kan tänka oss det som åsyftas och vårt språk saknar dessutom ord för detta. Det kan också beskrivas som “enhet” eller i form av negationer, som i andra mystiska yttringar. Vad Buddha gjorde var att peka ut en väg för den individuella människans sökande, vilket är den enda möjligheten till insikt. Huruvida Nirvana är detsamma som den dolda Gud som beskrivs i hinduismen och de monoteistiska religionerna, menar Einhorn, kan vi dock inte säkert veta, eftersom Buddha tiger. Men det kan kanske vara så.

Den s.k filosofiska daoismen är en mystisk religion i begreppets djupaste mening. Begreppet “dao” kan egentligen inte definieras eller beskrivas, men man använder ofta översättningen “vägen”, vilket understryker att religionen vill ge människan metodbeskrivningar i stället för dogmatiska sanningar. Dao finns överallt, är bortom tiden, men är även formlös och fullständigt dold. Inga ord kan beskriva Dao: “Den som vet talar ej. Den som talar vet ej.” (Ur Daodejing)

Samma uttryck för en kosmisk ordning, “dao”, används även inom konfucianismen, men har inte exakt samma betydelse. Enligt konfucianismen kan dao exempelvis syfta på individens rättfärdiga “väg”. Men liksom daoismen definierar inte Konfucius begreppet, och även om “dao” inte ter sig lika mystiskt som inom daoismen, så finns det utrymme för tolkningar.

                                          
Vetenskapen och Gud

Fjärde delen handlar om vetenskapen och Gud, där han ger synpunkter utifrån modern fysik och     kosmologi samt biologi. Det finns också ett avsnitt som ställer frågan huruvida Gud finns i vårt medvetandes inre.

I avsnittet om Gud och den moderna fysiken tar Einhorn upp bl.a de speciella “begynnelsevillkor”, dvs de speciella förhållanden som existerade vid det första ögonblicket av universums skapelse. Han utgår då ifrån den idag allmänt accepterade s.k “big bang”-modellen.

Han nämner några exempel från fysikern Stephen Hawking. T.ex:

“Om universums täthet hade varit en miljondels miljondel större eller mindre än vad som är fallet, så hade universum antingen kollapsat inom 10 år eller förblivit helt tomt.”

“Om universum under hela sin utveckling hade utvidgat sig bara aningen fortare eller långsammare, så hade hela universum kollapsat. Blott 0,000000000000001 % långsammare utvidgningstakt hade inte fungerat och vi hade därmed idag varit utan universum.” (citat ur boken)

Einhorn menar att det är häpnadsväckande att just dessa förutsättningar rådde vid bildandet av universum och att fysikens lagar är så anpassade för att uppehålla det. Han påstår också att det finns lika mycket positiv energi/materia som det finns negativ energi/materia i universum. (Detta är dock i och för sig fortfarande omstritt bland fysiker) Summan skulle då bli exakt 0. Einhorn menar utifrån detta att den religiösa tesen att världen skapades ur intet, då förefaller få sin bekräftelse av vetenskapen.

Han berättar, i avsnittet om biologi, också om sinnrika biologiska principer som skapar förutsättningar för liv. Han menar också att de nuvarande kunskapsluckorna inte behöver fyllas med Gud och mystik eftersom de flesta frågor kommer att finna sitt svar inom vetenskapen.

Einhorn tar också upp frågan om Gud som något som finns i vårt medvetande contra en Gud som en objektiv verklighet. Han menar att “den subjektiva existensen av en gudsbild i människans medvetande är ett faktum” och att psykologin entydigt hävdar att “Gud i psykologiskt hänseende är en realitet och kanske t o m en nödvändighet” för att vi som människor skall kunna leva våra liv. Men frågan kvarstår om Gud verkligen existerar oberoende av vårt psyke, som en objektiv kraft som påverkar vår tillvaro?

Einhorn säger att det starkaste vetenskapliga argumentet för att en oförklarad kraft har verkat i universum är att den värld vi lever i uppfyller just de förutsättningar som krävs för att liv skall vara möjligt.

Gud som förklaringsmodell

I den femte delen som har samma titel som boken, så lägger Einhorn fram argument för och emot Guds existens. Han talar också om att söka en dold Gud, samt ställer sig frågan vad Gud egentligen är för något.

I sista avsnittet gör Einhorn en kort sammanfattning, där han bl.a konstaterar att “vetenskapens landvinningar varken har bevisat eller motbevisat existensen av en dold Gud. Vetenskapen kan inte och kommer kanske aldrig att kunna ge oss alla svaren.”

Han konstaterar också att det handlar om två möjliga förklaringsmodeller:

“Antingen är Gud en biokemisk process i människohjärnan, med funktionen att skydda intellektet mot upplevelser av meningslöshet och otrygghet; känslor som ur ett evolutionärt perspektiv hade kunnat orsakat människosläktets undergång. Eller så finns det en Gud.”

Slutligen kan sägas att den här boken är mycket läsvärd, vare sig man är gudstroende i någon mening, agnostiker eller ateist. Boken kan också fungera som en utmärkt startpunkt för den som söker svar på frågan om det finns en Gud. Det finns också en litteraturförteckning till varje avsnitt i boken, där man kanske kan finna något för vidare studier.