1. KRÖNIKOR OCH ANDRA DOKUMENT
Detta är lertavlor med historiska och kronologiska upplysningar från det nybabyloniska rikets tid (626-539 f Kr), såsom krönikor (med korta uppteckningar av viktiga händelser år för år) och kungainskrifter (av vilka den viktigaste, Nabon. H 1, B. anger regeringstiderna för de nybabyloniska kungarna fram till den siste, Nabonid). Dessa dokument visar samstämmigt att Nebukadnessars 18:e regeringsår, då han enligt bibeln ödelade Jerusalem, inföll 587/86 f Kr.

2. AFFÄRSDOKUMENT OCH JURIDISKA DOKUMENT
Tiotusentals lertavlor som rör affärslivet och rättsväsendet har påträffats från den nybabyloniska perioden. Det är fråga om kontrakt, kvitton och liknande handlingar, som alla är noggrant daterade till år (=regeringsår), månad och dag. Eftersom det finns hundratals sådana texter från varje år av den babyloniska perioden, kan man fastställa exakt hur länge de olika kungarna regerade. Resultaten överensstämmer fullständigt med de som ges av de ovan beskrivna historiska texterna. Den extra period på 20 år som krävs för att Sällskapets kronologi skall stämma saknas helt.

3. ASTRONOMISKA DAGBÖCKER
På Berlins museum finns en märklig lertavla som har beteckningen VAT 4956. Texten beskriver ca 30 olika astronomiska observationer av månen och planeterna — alla daterade till månad, dag och ofta även tidpunkt på dagen — från vad som uttryckligen sägs vara Nebukadnessars 37:e regeringsår. Den kombination av mån- och planetobservationer som beskrivs upprepas inte på tusentals år. Moderna astronomer kan därför utan minsta tvekan fastställa Nebukadnessars 37:e regeringsår till 568/67 f Kr. Hans 18:e regeringsår, under vilket han ödelade Jerusalem måste därför ha varit 587/86 f Kr.

Det finns också en rad andra astronomiska texter med observationer från den nybabyloniska perioden som på liknande sätt ger absoluta tidpunkter från Nebukadnessars regering. Dessa är de s.k förmörkelsetexterna, som innehåller beskrivningar av hela serier av månformörkelser från denna period. Även dessa texter fastslår med absolut säkerhet att Nebukadnessars 18:e regeringsår inföll 587/86 f Kr.

4. SYNKRONISMER TILL DEN SAMTIDA EGYPTISKA HISTORIEN
Den egyptiska kronologin under denna period har fastställts oberoende av både bibeln och de babyloniska källorna. Man vet t ex att farao Neko regerade 610-595 f Kr. Enligt bibeln (2 Kon. 23:29) dog den judiske kungen Josia just under farao Nekos regering. Men Sällskapet Vakttornets kronologi kräver att kung Josia dog år 629 f Kr (se Sällskapets uppslagsverk Insight on the Scriptures, 1988, vol. 2, sid. 118), dvs 19 år innan farao Neko kom till makten! Det finns tre andra sådana kronologiska kontaktpunkter med den egyptiska kronologin, som alla är i full överensstämmelse med de ovan beskrivna beviskedjorna. Sällskapet Vakttornets kronologi däremot uppvisar en konsekvent avvikelse på ca 20 år på alla dessa punkter.

Det är viktigt att observera att dateringen av Babylons fall till 539 f Kr, ett årtal som Vittnena måste godta för att få någon utgångspunkt över huvud taget för de kronologiska beräkningarna bakom årtalet 607 f Kr, bygger på precis samma typ av bevis som de som beskrevs på föregående sida. Bevisen för årtalet 539 f Kr är dessutom av sämre kvalitet än bevisen för årtalet 587 f Kr. När de godtar bevisen för årtalet 539 f Kr men avvisar de ovanstående beviskedjorna gör sig alltså Vittnena skyldiga till en grov inkonsekvens.

För en utförlig beskrivning av de olika beviskedjorna hänvisas till böckerna nedan:

Båda böckerna är tyvärr slutsålda på förlaget, men den engelska versionen kommer snart i en ny reviderad upplaga och  den svenskspråkiga kommer inom kort att läggas ut på nätet på FKF:s hemsida.

Nu finns det emellertid en enkel lösning på motsägelsen. l Babylon räknades det år under vilket en kung kom till makten som hans tillträdesår (som var identiskt med företrädarens sista regeringsår). Det första regeringsåret började sedan räknas när nästa kalenderår började, den 1 Nisan.

I Juda rike räknade man däremot - precis som i Egypten - tillträdesåret som det första året. Detta räknesätt tillämpades inte bara på kungarna i Juda utan tydligen även på främmande kungar. Slaget vid Karkemis, t ex, som enligt den babyloniska krönikan inträffade på sommaren i Nebukadnessars tillträdesår (= 605 f Kr), dateras i Jeremia 46:2 till Jojakims 4:e regeringsår, vilket enligt Jeremia 25:1 var Nebukadnessars 1:a regeringsår. De olika räknesätten skapar alltså en skenbar skillnad på ett år. Enligt samma judiska metod kan också Nebukadnessars 18:e regeringsår i bibeln kallas för hans 19:e år. l båda fallen är det året 587 f Kr som avses.

Efter sin erövring av Babylon utfärdade Cyrus - i sitt första regeringsår (Esra 1:1-4) - det dekret som tillät judarna att återvända till Jerusalem. Då Cyrus första regeringsår sträckte sig från våren 538 till våren 537 f Kr, menar Sällskapet att judarnas återkomst till Juda och Jerusalem skedde år 537 f Kr.

Enligt Sällskapets tolkning säger bibeln att Juda och Jerusalem skulle ligga öde i sjuttio år. Man behöver då bara addera 70 år till 537 för att nå tillbaka till den tidpunkt då ödeläggelsen började: 607 f Kr. Då började "hedningarnas tider"!

Man kan emellertid lätt visa att flera av de texter Sällskapet hänvisar till står i strid med denna tolkning. Vi skall se närmare på fyra av dem:

Jeremia 25:11,12:
Jeremia säger visserligen att landet skall bli ödelagt- men inte i 70 år. De 70 åren gällde i första hand de kringboende folken - "dessa folk (hebr. goyim = "hedniska folk"; jfr. vers 9) - som skulle "vara Babels konung underdåniga i 70 år". Enligt vers 12 skulle dessa 70 år av underdånighet ha gått "till ända" när Babels konung "hemsöktes" och besegrades. När skedde det? När Babylon föll år 539 f Kr! Men Sällskapet påstår ju att de 70 åren slutade 537 f Kr? Ja, och detta står i direkt strid med bibeltexten! Inget Vittne har hittills Iyckats lösa upp denna klara motsägelse.

Jeremia 29:10:
Som många moderna bibelöversättningar visar talar texten här om "sjuttio år för Babel". De 70 åren handlar om den period Babel skulle ha väldet över folken. Då detta välde upphörde 539 f Kr, visar också denna text att de 70 åren slutade då, inte två år senare. Och enligt historikemas dateringar kom verkligen Babylon till väldet 70 år tidigare genom att besegra Assyrien under åren 612-609 f Kr.

Men även om vi skulle bibehålla ordalydelsen "i Babel" (1917 och NW) står texten fortfarande i strid med Vakttornets tolkning. Ty enligt vers 1 riktas orden till de judar som hade deporterats till Babel många år före Jerusalems förstöring. Det var dessa som skulle stanna i Babel tills de 70 åren hade gått till ända. De 70 åren måste alltså ha börjat flera år före Jerusalems förstöring!

Sakarja 1:7-12:
Enligt vers 7 fick Sakarja denna syn "i ‘Darejaves' andra regeringsår". Även Sällskapet Vakttomet medger att detta år motsvarade 520/19 f Kr. Vid denna tid hade Gud enligt vers 12 "varit vred" på Jerusalem och Juda städer "i sjuttio år". Men då måste ju vreden ha börjat 70 år tidigare, år 589 f Kr? Ja, ty enligt historikernas datering började det året den belägring av Jerusalem, som kulminerade i förstöringen år 587 f Kr! Även denna text står alltså i direkt strid med Sällskapets datering av Jerusalems förstöring, 607 f Kr.

Sakarja 7:1-5:
Vers 1 ger oss på nytt en klar datering: "’Darejaves' fjärde regeringsår". Och återigen medger Sällskapet att historikerna har rätt när de daterar detta år till 518/17 f Kr. Vid denna tid hade judarna enligt vers 5 "under sjuttio år ... hållit faste- och klagodagar i femte och sjunde månaden." Varför? Intressant nog erkänner även Sällskapet (i boken Paradiset återställs åt mänskligheten - genom Teokratien, 1974, sid.233) att dessa fastedagar hölls till minne av Jerusalems och templets förstöring i femte månaden och till minne av lönnmordet på Gedalja två månader senare, i sjunde månaden. Men om dessa fastor år 518/17 f Kr hade hållits "under sjuttio år", som Sakarja 7:5 säger, då måste de ju ha börjat år 587 f Kr? Javisst, detta är helt klart! Och därmed ger oss denna text en direkt bekräftelse på att profanhistoriens datering av Jerusalems förstöring till 587 f Kr är korrekt! Det erkänner förstås inte Sällskapet. De påstår i stället, i direkt strid med bibeltexten, att fastorna hade pågått "under Juda lands sjuttioåriga ödeliggande och även under alla dessa år sedan en kvarleva av dem återvänt till sitt hemland'. (Samma bok, sid. 235, vår understrykning.) På så sätt sträcker man ut den gångna fasteperioden till 90 år—i direkt strid med bibeltextens "sjuttio år"!

Det bör påpekas att de 70 år som de båda texterna i Sakarja talar om är en annan period än de 70 åren "för Babel", vilka upphörde 539 f.Kr.
 
 
                                                   Babylon besegrar  Jerusalems förstöring                  Babylons fall           Templet återuppbyggt
                                                            Assyrien         (2 Kon. 25:1-12)                     (Dan. 5:1-31)         Esra 6:13-22)

 

Eftersom ämnet kronologi är svårt även för de flesta Vittnen, brukar de i första hand betona tidstecknen, det s k "sammansatta tecknet" på ändens tid, när de argumenterar för sitt budskap. Och för de flesta av oss kan det nog låta mycket övertygande när Vittnena beskriver situationen i världen som värre än den någonsin varit. Vår bild av tillståndet i världen formas till stor del av massmediernas svarta rubriker och skrämmande bilder. Nyhetsmedierna, som vanligen uppehåller sig vid allt det negativa som sker, ger oss dagligen en koncentrerad dos av allt möjligt elände från världens alla hörn. Det är lätt att tro att allt är värre än förr. Men vänder vi oss till mer tillförlitliga källor än kvällstidningarna och undersöker fakta, får vi en helt annan bild av vår tid än den Vittnena presenterar.

Sällskapet Vakttornet påstår att vi sedan 1914 har fått uppleva en exempellös ökning av krig, svält, farsoter, laglöshet, jordbävningar, osv. Men erkända experter på alla dessa områden säger något helt annat!

Om vi vänder oss till seismologer, medicinhistoriker, demografer, livsmedelsexperter, kriminologer och militärhistoriker, så kan de presentera fakta som visar

ATT

JORDBÄVNINGARNA INTE ALLS BLIVIT FLER ELLER STÖRRE SEDAN 1914, ELLER ENS KRÄVT FLER DÖDSOFFER ÄN UNDER MÅNGA TIDIGARE TIDSPERIODER AV SAMMA LÄNGD.

FARSOTERNA MINSKAT I VÅRT ÅRHUNDRADE, OCH ATT INTE ENS AIDS ÄNDRAT PÅ DEN SAKEN.

HUNGERSNÖDEN I VÄRLDEN INTE ALLS HAR ÖKAT UTAN TVÄRTOM HAR MINSKAT I VÅRT ÅRHUNDRADE JÄMFÖRT MED TIDIGARE.

LAGLÖSHETEN INTE ALLS ÖKAT EXEMPELLÖST UNDER VÅRT ÅRHUNDRADE!

TIDIGARE ÅRHUNDRADEN OCKSÅ UPPLEVT VÄRLDSKRIG OCH KRIG SOM VARIT STÖRRE ÄN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET, JA TILL OCH MED STÖRRE ÄN ANDRA VÄRLDSKRIGET OM MAN SER TILL ANDELEN DÖDADE AV JORDENS TOTALA BEFOLKNINGI