Del 3
I två tidigare artiklar har vi granskat Vakttornets policy när det gäller uteslutningar och de bibelcitat man använder för att få stöd för sitt kärlekslösa handlingssätt mot de människor som drabbas av detta.
Vi skall granska ytterligare en text i Bibeln som brukar användas av Vakttornet, nämligen Johannes andra brev, v. 10-11. Enligt NV-översättningen lyder den:
"Om någon kommer till er och inte för med sig den läran, så ta inte emot honom i era hem, och uttala inte en hälsning till honom. Ty den som uttalaren hälsning till honom, han är delaktig i hans onda gärningar."Några verser tidigare hade Johannes talat om "antikrister", människor som tidigare varit kristna men inte längre "bekänner att Jesus är Kristus, som har kommit i köttet" (v. 7, FB; jfr. 1 Joh. 2:18-23). När Johannes skrev detta, var dessa personer verksamma och sökte upp de kristna på den tiden för att försöka påverka även dem. Om en sådan person kommer, skriver Johannes,
"skall ni inte släppa in honom i ert hem och inte hälsa honom välkommen". (v. 10, NT-81) Eftersom de kristna mötena hölls i enskilda medlemmars hem, var det inte lämpligt att hälsa en sådan "antikrist" välkommen dit och där bereda honom en plattform för att sprida sina läror. Johannes talar alltså om en viss kategori av f d kristna, som hade förkastat Jesus som Kristus och som aktivt spred denna villfarelse.Det skulle vara ett missbruk av Guds Ord att tillämpa Johannes uppmaning på kristna som tror på Kristus, men som felar i något stycke eller börjar tvivla på vissa tolkningar.
2 Joh. v. 10-11 måste ses i sammanhang med andra bibeltexter som talar om hur vi skall behandla en felande broder. Den viktigaste frågan vi kan ställa oss är:Vilka råd gav Jesus oss, när det gäller att behandla en felande broder?
I Matt. 18:15-17säger Jesus:
"Men om din broder försyndar sig, så gå åstad och förehåll honom det enskilt. Om han då lyssnar till dig, så har du vunnit din broder. Men om han icke lyssnar till dig, så tag med dig ännu en eller två, för att ' var sak må avgöras efter två eller tre vittnens utsago' . Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han ej heller till församlingen, så vare han för dig såsom en hedning och en publikan." (1917)Enligt Jesus är det först när den broder som felat inte lyssnar på dem som vill föra honom till rätta som han skulle ställas inför församlingen. Och lägg märke till att Jesus säger att han skall ställas inför hela församlingen, inte inför någon hemlig, privat domstol bestående av vissa" äldste" . Om den felande brodern inte lyssnade till församlingen, skulle han betraktas som en hedning (ickejude) och en publikan (tullindrivare).
Hur betraktades då dessa? Det är väl känt att vissa grupper av fariséerna inte hade något som helst umgänge med ickejudar. Tullindrivarna var oftast själva judar, som blivit anställda av den romerska ockupationsmakten. Dessa judar betraktades av många som ickejudar och förrädare. Fariséerna hade inte heller något umgänge med tullindrivarna. Vad gjorde då Jesus? Vi kan läsa på många ställen i Nya Testamentet att Jesus varken undvek tullindrivare eller syndare. Ett av många ställen är Matt: 9:10-13:
"När Jesus sedan låg till bords i hans [tullindrivaren Matteus] hus kom många tullindrivare och syndare dit och lade sig till bords med honom och hans lärjungar. Fariséerna som såg det sade till lärjungarna: ' Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare?' Han hörde det och sade: ' Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka' ." (NT-81)I motsats till fariséerna talade Jesus med och undervisade även ickejudar. Ett exempel på detta är berättelsen i Joh. 4:e kapitel, där det berättas om hur Jesus talar med en samaritisk kvinna. Det är därför mycket förvånande att se att när Sällskapet Vakttornet skall behandla någon som "en hedning och en tullindrivare", följer man fariséernas synsätt och underlåter helt att följa Jesu exempel.Jehovas Vittnen bryter mot FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna
Det kan vara av intresse att lägga märke till att Vakttornets rigida inställning till hur uteslutna skall behandlas inte bara är ett brott mot det kristna kärleksbudskapet utan även ett direkt brott mot FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna. Där läser vi bland annat:
Artikel 16:"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripande hysa åsikter och frihet att söka, motta och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser."
Om ett Jehovas Vittne skulle börja ifrågasätta ledningens direktiv eller offentligt ge uttryck åt kritik mot Vakttornets organisation, skulle han eller hon omedelbart bli utesluten. I vissa fall har det t.o.m. räckt med att inneha litteratur som är kritisk mot Vakttornet för att bli utesluten. Någon rätt till" åsiktsfrihet och yttrandefrihet" finns inte bland Jehovas Vittnen.
Artikel 6:"Envar har rätt till att allestädes erkännas som person i lagens mening."Jehovas Vittnens styrande krets har bestämt att varje individ som blir utesluten skall betraktas som en "ickeperson", ja man får inte ens hälsa på honom eller henne, än mindre ha någon mänsklig kontakt med personen.
Det är helt uppenbart att Vakttornet genom sin policy gentemot uteslutna bryter mot de mänskliga rättigheterna. Frågan är dock om det enbart är nationer som skall iakttaga FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, eller om den även gäller organisationer. Lägg märke till vad det står i artikel 30:
"Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp ellerperson att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter."Observera att FN:s deklaration inte enbart gäller stater utan även grupper och individer. Jehovas Vittnen har själva fått kämpa i många länder för att få rätten att verka som en religion och få rätten att tala fritt. Vid upprepade tillfällen har de själva citerat ur FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, när deras egna rättigheter som grupp har blivit ifrågasatt. Det är därför mycket beklämmande att se hur de själva bryter mot just de stadgar som de själva åberopar.
I nästa avsnitt skall vi försöka ge en bild av hur uteslutningen fungerade i den första kristna församlingen.
Roger Carlsson, Göteborg